Kongressen åsidosätter president Andrew Johnsons veto mot ett lagförslag som ger alla vuxna manliga medborgare i District of Columbia rösträtt, och lagförslaget blir lag. Det var den första lagen i amerikansk historia som gav afroamerikanska män rösträtt. Enligt lagstiftningen har alla manliga medborgare i staden som är 21 år eller äldre rätt att rösta, med undantag för välfärds- eller välgörenhetsmottagare, de som är under vårdnad, män som är dömda för större brott eller män som frivilligt skyddade konfedererade trupper eller spioner under inbördeskriget. Lagförslaget, som gav veto av president Johnson den 5 januari, åsidosattes av en omröstning av 29 till 10 i senaten och med en omröstning av 112 till 38 i representanthuset.

I efterdyningarna av inbördeskriget försökte den republikanska dominerade kongressen frigöra afroamerikanska män, som således skulle få befogenhet att skydda sig mot exploatering och stärka den republikanska kontrollen över söderna. År 1870, i en stor seger i denna korståg, ratificerades den 15: e ändringen av den amerikanska konstitutionen, vilket förbjöd alla stater från att diskriminera potentiella manliga väljare på grund av ras eller tidigare servicevillkor.